Att flytta hem till mamma igen har verkligen varit en prövning. Jag älskar att ha ett eget hem, men framför allt så älskar jag att få vara ensam hemma. Ja inte hela tiden då, men det är ju en skillnad på att bo tillsammans med sin kille än att bo med sina föräldrar. Jag är van vid att ha egentid, att kunna se vad jag vill på tv:n, att få tvätta mina egna kläder och laga mat mm.
Ja kortfattat: Mina egna rutiner! Jag har svårt för att anpassa mig efter andra. Jag gör det såklart när jag måste, men att anpassa sig efter en person är inte samma sak som att anpassa sig efter två.
Jag vill kunna genomföra mina planer, på mitt sätt. Då får ingen komma och förstöra det för då sabbas ofta hela min dag. Jag är inte så spontan på den fronten. Jag är väl egentligen inte så spontan alls, impulsiv men inte spontan.
Jag har inget internet på min dator, och jag har inga kanaler på min tv. Bara det gör ju att jag måste anpassa mig, jag är ju gäst i deras hem och det är det som inte riktigt passar mig.
Den här veckan har vi även besök av min morbror och kusin. Jättekul förstås, men jag är van vid att vara ensam hemma på dagarna, och nu ska jag i en hel vecka underhålla våra gäster på dagtid. När jag själv känner att jag har hundra andra saker jag verkligen måste göra. Jag måste plugga som en gris, åka upp till stallet och rida, plugga lite till... ja det är ju vad mitt liv består av nu, och det är något jag tar på hundra procent allvar, den här veckan skulle vara min bonusvecka, min chans att ligga steget före och kanske slippa stressa mig igenom dessa veckor och uppgifter. Istället måste jag dela den tiden med någon annans behov, och det skaver lite inom mig.
Kanske är jag en dålig människa, men så fungerar jag. Man kan säkert sätta en diagnos på det.
Något jag ska göra idag i alla fall är att springa, till stallet och hem. Jobbigt dit med bara uppför, lättare hem med bara nerför, men jag måste nog få den tiden för att inte bli tokig här hemma med alla människor.
Var på Zumba igår igen! Fortfarande svårt men det gick mycket bättre den här gången då stegen satt bättre, men vissa saker känns omöjligt. Lika kul var det i alla fall, eller nej, roligare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar